Lärloop 6b

Hur brukar du eller ni i arbetslaget välja läromedel?
Vi börjar här med att diskutera vad ett läromedel är och kommer fram till att det är material kopplat till läroplanen.

Hur vi väljer läromedel skiljer sig lite åt i olika ämnen, även om mycket är likt. VI använder oss alla av Classroom och vi anpassar, då det behövs, materialet så att det passar elever med olika behov. Vi gör förenklat material till både svaga elever och nyanlända som vi lägger upp bl a i Classroom.

Det är bra om läromedlet är publicerat av ett förlag där författarna jobbar mot läroplanens mål. Dessa läromedel finns oftast även som inlästa böcker på Inläsningstjänst till elever med anpassningar eller särskilt stöd.

I svenska och språk har vi flera grundböcker där man använder sig av olika delar beroende på arbetsområde. Vi använder oss mycket av det digitala för att komplettera och förändra.

Läromedlen i NO innehåller bitvis både svåra begrepp och svåra meningar. Ibland håller sig inte innehållet till LGR11 och där är det viktigt med IT som hjälpmedel vid ex dokumentation, foto, film från laborationer och lektioner. Det finns många bra sidor med både uppgifter och fakta på nätet, ex “träna NO”. Vi bygger upp egna presentationer som utgår i vissa fall från både läromedel och läroplanens centrala innehåll.

I So väljer vi läromedel beroende på hur innehållet ser ut i förhållande till kunskapskraven. Det skiftar beroende på arbetsområde ifall vi väljer tryckt läromedel eller digitalt.

I många av de praktiskestetiska ämnena finns det ingen rutin på att använda tryckta läromedel som stöd i undervisningen. Där arbetar man upp övningar, uppgifter etc. och lägger dem i Classroom och man utgår då ifrån LGR 11. Många övningar hämtar man från olika sidor på nätet.

Vi använder i de flesta ämnena oss av andra lärresurser så som appar och hemsidor för att göra undervisningen ännu vassare, roligare och mer stimulerande.

Man får tips på läromedel och olika lärresurser från olika sammanhang, t.ex. från föreläsare, mässor, andra ämneslärare. Det är även till viss del pengarna som styr, man har inte ekonomin att hålla sig uppdaterad med nya läromedel.

Hur ser valet ut mellan tryckt och digitalt material?
Vi använder oss av tryckt material (både i bokform och från nätet), när vi går igenom längre texter och begrepp. Vi väljer enbart digitalt material när vi vill göra interaktiva övningar, t.ex. diagnoser/glosor som rättar sig själva, spel etc.

I de flesta av ämnena har vi valt tryckta läromedel för att det ska bli tydligt för eleverna och för att de ska få samma typ av kursinnehåll och därmed samma bedömning för alla elever i t ex en åk på skolan. Ett problem med att blanda olika läromedel är att det kan bli väldigt rörigt för eleverna om det plockas lite här och där från olika digitala läromedel, i stället för att ha inköpt läromedel (digitalt som tryckt). Som oerfaren eller ny lärare kan det vara svårt att inte ha någon bas med en genomtänkt struktur som det finns i t ex en lärobok (digital eller analog) som är genomarbetad på flera plan innan den trycks. Elever kan få svårigheter om det hela tiden är olika källor, den röda tråden blir mindre tydlig. Vi anser att det är bra att ha en bas i tryckta läromedel och sedan komplettera med övriga lärresurser.

Det är viktigt att eleverna lär sig läsa texter, så att det inte plockas bort texter som istället ersätts med filmer eller annat mer lättillgängligt. Komplettera är en sak, ersätta är enligt oss fel.

I matematik använder man ofta inköpta häften och böcker med bra uppgifter. Eleverna tycker om att jobba med böcker. Det blir tydligt vad som krävs. Vi kommer att använda oss av digitala läromedlet “NOMP” vid sidan om läroböcker och häften. Vi tror att speciellt de elever som har svårt att nå E kommer att klara av det lättare med IPAD och NOMP.

Varför valde du detta läromedel eller den lärresurs du gjorde just i detta fall?
Utifrån tillgänglig budget och huruvida läromedlet utgår från läroplanens mål.

Skulle du efter att du arbetat med Skolverkets checklista göra samma val igen?
Vi upplever att vi uppfyller de flesta av checklistans krav. Vi hade dock önskat att checklistan begränsas då det, enligt oss, är väldigt många punkter att bocka av så som checklistan ser ut idag och med många begrepp som går in i varandra. De digitala lärresurserna kan användas både i klassrummet och hemma, digitala läromedel ger en ökad och mer flexibel kunskapsinhämtning.

Vilka brister ser du i läromedlet eller lärresursen i perspektiv av den uppgift ni arbetade med (tex. källkritik)?
I No är, som vi nämnt tidigare, texterna ofta kompakta och svårförstådda för eleverna. Önskemål om att det fanns mer träning i No mot kunskapskraven. Man får ofta leta på nätet efter egna lärresurser där eleverna kan bearbeta fakta utifrån olika perspektiv.

Är skolverkets frågor relevanta? Hur skulle du och ditt arbetslag kunna bygga upp en smidig och fungerande kvalitetsgranskning av nya digitala material? Vilken typ av stöd skulle ni behöva?
Frågorna får oss i arbetslaget att reflektera över hur vi använder digitala läromedel i undervisningen. Som vi nämnde tidigare hade vi dock önskat en begränsning av frågorna, då dessa just nu är väldigt många och går in i varandra. Vi skulle istället önska en slags komprimerad lathund, “dessa frågor är bra att tänka på inom detta arbetsområde”. Exempelvis inom källkritik, världskrigen etc. Att man helt enkelt avgränsar checklistan till det område man ska beröra så att den blir enklare att använda sig av.

Advertisements